Att välja preventivmedel är ett mycket personligt beslut som rör din livsstil, dina hälsomål och hur du vill må i din egen kropp. 

Det finns två huvudkategorier av preventivmedel: hormonella och icke-hormonella. 

Bland de hormonella preventivmedlen finns p-piller, plåster, vaginalring, progesteronimplantat och vissa spiraler i livmodern. 

Bland de icke-hormonella preventivmedlen finns metoder som bygger på kunskap om fertilitet, till exempel Natural Cycles via Oura, kopparspiralen samt barriärmetoder, såsom kondomer. 

Oavsett om du är ute efter en bekväm metod som du kan sätta in och sedan glömma bort eller en hormonfri lösning, är det viktigt att du pratar med din vårdgivare för att hitta en metod som passar just dig. 

Nedan finns några viktiga frågor som du bör ställa dig själv och/eller din vårdgivare när du fattar ditt beslut.

Ouras menscykelöversikt har nu stöd för hormonella preventivmedel. Funktionen hjälper dig att spåra symptom, förutsäga blödningar och bättre förstå hur hormonella preventivmedel påverkar din kropp på ett personligt plan. 

1. Hur effektivt behöver mitt preventivmedel vara?  

Vad betyder ”effektivt” när det gäller preventivmedel? Effektiva preventivmedel förhindrar graviditet. Det du bör titta på är ”typisk användning”. Det visar hur bra metoden skyddar mot graviditet i verkliga livet, då det kan hända att ett piller glöms bort.

”Perfekt användning” är däremot ett mått på hur tekniskt effektiv metoden är när den används konsekvent och exakt enligt anvisningarna.  

Om den typiska användningsgraden är 90 % betyder det att om 100 kvinnor använde den typen av preventivmedel under ett helt år i verkligheten skulle 90 av dem inte vara gravida vid årets slut, medan 10 skulle vara gravida.

Med en effektivitet på mellan 91 och 99 % är hormonella preventivmedel några av de mest tillförlitliga sätten att förhindra graviditet. Graden av effektivitet varierar dock beroende på vilket alternativ du väljer och hur noggrant du använder det. 

Effektivitetsgraden för preventivmedel 
Metod Effektivitetsgrad (vid typisk användning)* 
Högre effektivitet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lägre effektivitet 

 Steriliseringsoperation (tubarligering för kvinnor, vasektomi för män) 99 % 
Hormonspiral 99 % 
Implantat  99 %
Kopparspiral 99 %
Injektion (endast progesteron) 96 %
P-piller (kombinerade hormoner)  93 %
Intravaginal ring (östrogen + progesteron) 93 %
Natural Cycles via Oura  93 %** 
Minipiller (endast progesteron) 91 %
Plåster (östrogen + progesteron) 93 %
Kondom för män 87 %
Cervixpessar 86 % effektivitet för personer som aldrig har fött barn 

71 % för personer som har fött barn
Svamp  86 % effektivitet för personer som aldrig har fött barn

78 % effektivitet för personer som har fött barn
Pessar  83 % 
Spermiedödande medel 79 %
Avbrutet samlag 78 %
Metoder som bygger på fertilitetsmedvetenhet (FAM)    77–98 % effektivitet, beroende på vilka metoder som används 
*Alla typiska effektivitetsgrader baseras på data från Planned Parenthood 
**Källa: https://www.naturalcycles.com/cyclematters/natural-birth-control 

Ställ dig följande frågor för att ta reda på om du bör överväga en metod med hög effektivitet. 

Skulle jag verkligen vilja vara förälder tillsammans med mina sexpartner? 

  • Om svaret är nej: överväg en metod med hög effektivitet. 

Skulle en graviditet få allvarliga sociala konsekvenser för mig eller min familj? 

  • Om svaret är ja: överväg en metod med hög effektivitet. 

Skulle det vara säkert, lagligt och lättillgängligt att göra abort om jag ville det? 

  • Om svaret är nej: överväg en metod med hög effektivitet. 

Finns det någon medicinsk anledning till att det inte vore säkert för mig att bli gravid just nu? 

  • Om svaret är ja: överväg en metod med hög effektivitet. 

2. Hur ofta vill jag tänka på preventivmedel? 

När det gäller preventivmedel beror metodens effektivitet ofta på hur väl den fungerar i vardagen. Metoderna kategoriseras vanligen efter hur stor daglig insats som krävs. 

Kontinuerliga typer av preventivmedel, bland annat spiral, implantat eller injektion, kräver ingen daglig insats, medan cykliska metoder, såsom p-piller, plåster och ring, kräver daglig eller periodisk uppmärksamhet.

Fundera över följande frågor: 

Vill jag hellre blöda enligt ett i stort sett förutsägbart schema? 

  • Om svaret är ja: överväg cykliska metoder.
  • Om svaret är nej: överväg kontinuerliga metoder. 

Är jag bra på att komma ihåg att göra något varje dag vid samma tidpunkt – vad som än händer? 

  • Om svaret är ja: överväg cykliska eller kontinuerliga metoder.

Ogillar jag att behöva minnas att ta något varje dag eller ens behöva tänka på det? 

  • Om svaret är ja: överväg kontinuerliga metoder. 

Är jag orolig för att förlora min försäkring eller förmågan att betala? 

  • Om svaret är ja: överväg kontinuerliga metoder.  

Är det säkert för mig om någon ser att jag använder preventivmetod eller att jag har preventivmedel? 

  • Om svaret är nej: överväg kontinuerliga metoder.  

3. Har jag något medicinskt tillstånd eller tar jag några läkemedel som jag bör tänka på? 

Det är viktigt att förstå hur eventuella befintliga medicinska tillstånd eller läkemedel du tar kan påverka hormonerna i preventivmedel. 

Exempelvis kan östrogen visserligen vara till hjälp när det gäller att reglera menscykeln, men det kan också öka risken för blodproppar eller påverka vissa medicinska tillstånd. 

Här följer en översikt över hormonerna i vanliga hormonella preventivmedel: 

  • Kombinerade piller, plåster, ring: östrogen och progesteron
  • Spiral, implantat, injektion, minipiller: endast progesteron 

Fundera över följande frågor: 

Har jag några medicinska tillstånd, till exempel högt blodtryck? 

Röker jag cigaretter regelbundet? 

  • Om svaret är ja: överväg preventivmedel som endast innehåller progesteron. Rökning skadar blodkärlen och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. I kombination med östrogen ökar risken för allvarliga blodproppar eller hjärtinfarkt avsevärt, särskilt med stigande ålder.  

Tar jag vissa läkemedel, såsom antiepileptikum, antiretrovirala läkemedel mot hiv eller medicinering mot tbc (tuberkulos)? 

Har jag migrän med aura?

  • Om svaret är ja: överväg preventivmedel som endast innehåller progesteron. ”Aura” avser sensoriska störningar, exempelvis att se blixtar, ha blinda fläckar eller känna stickningar, som uppträder före huvudvärken. Forskning tyder på att du bör undvika kombinerade hormonella preventivmedel om du har migrän med aura, eftersom risken för stroke ökar. 

4. Vilka planer har jag för framtiden när det gäller fertilitet? 

För det första är det viktigt att notera att inga samband mellan preventivmedel och fertilitetsproblem har fastställts. I en granskning av 22 studier som omfattade totalt 15 000 kvinnor som slutat med preventivmedel var graviditetsfrekvensen 83 % under de första 12 månaderna efter avslutandet. Studien visade också att hur länge en kvinna hade använt sitt preventivmedel inte hade någon signifikant inverkan på hur lång tid det tog att återfå fertiliteten, när hänsyn tagits till kvinnans ålder.

När du väljer preventivmedel bör du dock fundera över om och när du eventuellt vill bli gravid. Vissa metoder kan du sluta med på egen hand, du kan till exempel när som helst välja att sluta använda p-piller, plåster eller ring. Andra metoder kräver ett vårdbesök för att ta bort en spiral eller ett implantat. 

Med vissa metoder återställs fertiliteten ganska snabbt efter att du slutat. Andra metoder, särskilt p-sprutan, är utformade så att effekten håller längre, vilket betyder att det kan ta längre tid innan ägglossningen återkommer. 

Fundera över följande frågor: 

Vill jag bli gravid under det kommande året? 

  • Om svaret är ja: överväg en metod som du kan sluta med på egen hand, eller vars effekt avtar snabbt. 

Är jag säker på att jag inte vill ha barn, eller att min familj redan är komplett? 

  • Om svaret är ja: överväg en långsiktig metod eller sterilisering.  

Vill jag börja försöka bli gravid inom de närmaste tre till sex månaderna? 

Om svaret är ja: överväg dessa metoder, som erbjuder den snabbaste vägen tillbaka till din baslinje utifrån ålder och hälsotillstånd:

  • Barriärmetoder: Eftersom de inte påverkar dina hormonella mönster eller ägglossningen förblir fertiliteten oförändrad. Du kan börja försöka bli gravid så fort du slutar använda dem.
  • Spiral (hormon- och kopparspiral): Även om en spiral är en ”långverkande” preventivmetod, verkar den endast lokalt i livmodern. När spiralen tas bort återgår de flesta till sin baslinje, vanligtvis inom en till två cykler.
  • Implantat: Precis som med spiralen försvinner hormonet snabbt ur kroppen när implantatet tas bort, vilket ofta gör att ägglossningen kommer tillbaka inom några dagar.
P-sprutan (bland annat under varumärket Depo-Provera) fungerar lite annorlunda. Eftersom sprutan innehåller en hög dos progestin med långsam frisättning kan det finnas kvar i kroppen långt efter den tolv veckor långa ”skyddsperioden”. I genomsnitt kan det ta upp till tio månader innan regelbunden ägglossning kommer tillbaka efter den sista injektionen.

5. Löper jag risk att smittas av sexuellt överförbara infektioner? 

En kuggfråga: svaret är ja. Alla löper risk att smittas av sexuellt överförbara infektioner (könssjukdomar).  

Hormonella preventivmedel skyddar inte mot infektioner. Om du är sexuellt aktiv är förebyggande av könssjukdomar en separat, men lika viktig, del av din reproduktiva hälsa.

En könssjukdom är en infektion som sprids från en person till en annan genom sexuellt umgänge, inklusive vaginalt, analt och oralt sex. Den kan orsakas av bakterier (som klamydia), virus (som HPV eller hiv) eller parasiter (som trikomonaskolpit).

Data från det senaste decenniet visar en oroande ökning av könssjukdomar. Enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) rapporterades över 2,2 miljoner fall av könssjukdomar i USA år 2024 – en ökning med 13 % jämfört med för tio år sedan. CDC har också rapporterat om en chockerande ökning på 700 % av antalet fall av medfödd syfilis, en könssjukdom som kan överföras från mamma till bebis under graviditeten. 

Det är viktigt att notera att många könssjukdomar är symptomfria, vilket innebär att du kan ha en och sprida den utan att någonsin känna dig sjuk.

Så här minskar du risken för könssjukdomar 

1. Avstå från sex fram till testning: Det mest effektiva sättet att förebygga könssjukdomar är att avstå från att ha sex tills både du och din partner har testat er för könssjukdomar och fått negativa provsvar. Det är också bra om ni fortsätter att testa er med jämna mellanrum. 

2. Använd barriärmetoder: Barriärskydd (exempelvis kondomer för män eller kvinnor) är den enda preventivmetoden som fysiskt förhindrar smittspridning av många könssjukdomar. Om det används på rätt sätt minskar det risken för infektioner avsevärt, men det förhindrar dem inte helt. Använd alltid barriärmetoder, särskilt med nya eller icke-monogama partners.

3. Var uppmärksam på symptom på könssjukdomar: Undvik sexuell kontakt om du eller en partner har synliga sår, utslag eller onormala flytningar. Tänk dock på att ”inga symtom” inte är samma sak som ”ingen infektion”.